Våran Timon hade igår varit borta i en vecka, det är inte likt honom så jag började ringa runt till veterinärer och gjorde även en polisanmälan, för även om det hänt honom nåt vill man ha hem honom.

Veterinären mittemot oss reagerade på att det var ju deras kompis som ofta brukar vara hos dom, sola och ligga i deras hundkoja.
Vi beslöt att ta vändan runt och genom Jokab. När vi kom in på området, fanns det hundratals olika containrar och vi började ropa på honom, tyckte vi hörde nåt svar, såg en svart katt stå på ett grustag och trodde det var den som lät, men det fortsatte och när vi närmade oss en stor, ca två meter hög container blev jamandet tydligare, F klättrade upp och fick syn på Timon därnere!

Har aldrig hört ett sånt fasansfullt jamande, det var så uppgivet, ännu värre när han fick se oss, riktigt dödsångest. Det fanns en öppning på ena sidan men den hade inte blivit öppnad på så länge att det inte gick och öppna, skulle vi klättra ner till honom skulle vi inte lyckas komma upp, alldeles för sluttande och höga kanter, att inte lyckas rädda honom och höra hans skrikande, det kommer förfölja mig länge.

Jag ringde Jokab, eftersom det var deras container, stängt.. Ringde larmcentralen, men de åkte inte ut på såna ärenden.
Sprang till slut in till Nobina och hittade på tre busschaufförer som jag bad om hjälp och de följde med, med en stege och med hjälp av den lyckades vi rädda vår älskade katt!

Han hade magrat lite, annars verkade han vara vid god vigör. Han tyckte att det var skönt att bli buren hem.
Han fick lite blötmat under kvällen, på inrådan av veterinären, så han skulle få i sig lite vätska med. Han gick och drack ur toan efter det :)

Imorse när jag väckte pojkarna låg han helt utslagen och reagerade inte ens. Han har fortfarande inte kommit upp, men klart att han är trött.
Ett hellyckligt slut och så tacksam för att vi hittade honom, tack vare veterinärens tips, barnen som tokropade efter han och de tre supersnälla busschaufförerna som hjälpte till!
E sa efter att hans hjärta sprack när Timon försvann men nu var det helt igen <3
Har även kontakt med veterinären nu efter om det skulle hända nåt med honom såhär i efterhand och det känns tryggt!

Nu i efterhand börjar alla "tänk om" att smyga sig på..
Tänk om vi inte gått där, om vi inte ropat, inte hört han, de slängt grejer där i eller forslat bort containern..
Man ska inte tänka så mycket utan bara vara glad att familjen är hel igen och att han mår bra!
Även en katt är en familjemedlem och det har varit en tuff resa!